Familjeterapi är en form av psykoterapi för att arbeta igenom relationella och emotionella problem som påverkar familjens dynamik. I terapin ses familjen som ett helhet där varje familjemedlems handlingar och känslor påverkar de andra. Därför behöver problemen behandlas på en systemisk nivå snarare än individuell.
Terapeuten möter inledningsvis alltid hela familjen tillsammans för att få en översikt över de problem som familjen har. Terapeuten kan sedan även ha individuella samtal med enskilda familjemedlemmar för att skapa en djupare förståelse för individuella perspektiv och upplevelser.
I familjeterapi fokuserar terapeuten på att förbättra kommunikationen mellan familjemedlemmarna. Detta kan innebära att hjälpa familjen att finna nya sätt att uttrycka känslor och behov på ett klart och respektfullt sätt, samt att lyssna aktivt och empatiskt på varandra. Terapeuten kan också hjälpa familjen att identifiera och bryta destruktiva mönster, såsom ständiga konflikter, undvikande beteenden eller missförstånd, som hindrar dem från att komma överens. Terapeuten kan uppmuntra självreflektion som ett redskap för att hjälpa familjemedlemmarna att få en större medvetenhet om sina egna roller inom familjedynamiken. Genom att förstå dessa samband kan familjen arbeta tillsammans för att skapa mer funktionella interaktioner.