Neurofeedback

Neurofeedback är en metod där hjärnans aktivitet mäts med hjälp av EEG och återkopplas i realtid. Genom återkopplingen får hjärnan möjlighet att träna och utveckla sin förmåga till självreglering.

Neurofeedback kan användas som ett komplement till psykologisk behandling, men erbjuds också som en fristående insats. Träningen anpassas individuellt utifrån personens behov och förutsättningar.

Hur går neurofeedbackträning till?

Vid neurofeedbackträning placeras små sensorer på huvudet som registrerar hjärnans elektriska aktivitet (EEG). Sensorerna används enbart för att läsa av hjärnans aktivitet och skickar inga elektriska signaler eller någon ström till hjärnan. Träningen är icke-invasiv, vilket innebär att ingenting förs in i kroppen.

Under träningen får personen återkoppling på hjärnans aktivitet, exempelvis genom bild och ljud på en skärm. Återkopplingen anpassas efter den individuella träningen och syftar till att stödja hjärnans förmåga till självreglering.

Vanligtvis genomförs träningen vid upprepade tillfällen, och upplägget anpassas efter personens behov och hur träningen upplevs.

Vad kan neurofeedback användas för?

Neurofeedback är en form av biofeedback som bygger på hjärnans förmåga till förändring och inlärning, så kallad neuroplasticitet. Genom återkoppling på hjärnans aktivitet är syftet att stödja utvecklingen av hjärnans självreglerande förmåga.

Neurofeedback används bland annat vid svårigheter med stressreglering, uppmärksamhet, koncentration, sömn och känsloreglering. Metoden används även vid traumarelaterade besvär, där förhöjd anspänning och svårigheter att reglera känslor kan vara framträdande.

Neurofeedback kan erbjudas som en fristående insats eller som ett komplement till psykologisk behandling, exempelvis vid traumabehandling. Det vetenskapliga stödet varierar mellan olika användningsområden, och träningen anpassas efter individuella behov och förutsättningar.

Hur många träningstillfällen behövs?

Hur många träningstillfällen som behövs varierar från person till person och beror bland annat på vilka svårigheter man vill arbeta med. Neurofeedback är en träningsmetod som vanligtvis genomförs regelbundet under en period.

Träningen följs upp fortlöpande och anpassas utifrån individuella behov, upplevelser och eventuella förändringar. Det går inte att på förhand garantera ett visst resultat eller ange exakt hur många tillfällen som behövs.

Forskning om neurofeedback

Neurofeedback har använts och studerats internationellt under flera decennier, bland annat vid ADHD, PTSD och svårigheter med uppmärksamhet och känsloreglering.

Inom traumaforskningen finns studier som visar lovande resultat av neurofeedback vid PTSD och utvecklingstrauma, bland annat avseende symtomlindring och känsloreglering. Forskningen omfattar både kliniska behandlingsresultat och undersökningar av förändringar i hjärnans aktivitet.

Det finns olika former av neurofeedback och träningsprotokoll. Forskningsresultaten varierar och behöver därför tolkas med hänsyn till vilken metod som har undersökts, hur träningen genomförts och vilka personer som deltagit. Mer forskning behövs för att tydligare fastställa metodens effekter och dess användningsområden.

Forskning och utveckling i Sverige

I Sverige bedrivs forskning om neurofeedback inom flera områden. Vid Karolinska Institutet har man inom KITE-studien undersökt två former av neurofeedback hos barn och ungdomar med ADHD. Studien gav inte stöd för någon tydlig behandlingseffekt på gruppnivå för de undersökta metoderna. Däremot uppvisade enskilda deltagare tydliga förbättringar. Forskarna framhåller behovet av att närmare undersöka vilka individer som kan ha nytta av olika former av neurofeedback.

Inom Västra Götalandsregionen bedrivs forskning och utvecklingsarbete kring neurofeedback och dess kliniska användning. Bland annat har forskning genomförts inom området sömnsvårigheter, och ytterligare studier och utvecklingsprojekt pågår.

Exempel på vetenskapliga studier:

van der Kolk m.fl. (2016) – A Randomized Controlled Study of Neurofeedback for Chronic PTSD.

Rogel m.fl. (2020) – The Impact of Neurofeedback Training on Children with Developmental Trauma: A Randomized Controlled Study.

Nicholson m.fl. (2023) – EEG-neurofeedback vid PTSD: effekter på symtom och hjärnans funktionella aktivitet.

Vill du läsa mer om neurofeedback? Besök gärna Neurofeedbackgruppens webbplats, där du hittar ytterligare information om metoden.